Nekad hjälp och provtagning på Ystads sjukhus efter strömgenomgång

Vi som arbetar inom elbranschen har gedigen kunskap om vad som händer i kroppen vid en strömgenomgång – vilka provtagningar som krävs, vilka symptom som kan uppstå och vad som måste följas upp. Vi känner till både de akuta och de långsiktiga skadorna, där vissa kan ge allvarliga konsekvenser först efter flera år.

Vi vet också att korrekt dokumentation av provtagningar är avgörande, inte minst för att kunna få rätt hjälp vid framtida besvär. Elskador kan påverka både arbetsförmåga och livskvalitet på ett livsavgörande sätt.

Trots detta upplever vi gång på gång att vården inte tar våra skador på allvar. Den kunskap som finns inom vår yrkeskår saknas ofta inom sjukvården, och det krävs envishet och kamp för att ens bli lyssnad på. Att söka vård efter en strömgenomgång kan upplevas som ett hopplöst uppdrag.

Detta hände i går kväll 2025.08.26

En branschkollega drabbades av en strömgenomgång.

Kl. 18.30 ringer mannen till vår VD Simon Sellén och berättar vad som hänt – han behöver uppsöka akutvård. Hans fru kör honom till Ystads sjukhus och han har då domningar och stickningar i händerna och upplever sig allmänt påverkad. På akutmottagningen undersöks han för eventuella brännskador, och han får frågan vilken spänning han utsatts för. Bedömningen från sjuksköterskan blir att det rört sig om "hushållsel".

Ett EKG tas, och eftersom detta visar normalt resultat vill personalen skicka hem honom. Trots att han tydligt visar vilka tester som enligt etablerade riktlinjer och vilka prover som bör göras vid en strömgenomgång, nekas han vidare provtagning. Han lämnar akuten kl. 20.35 – utan ytterligare undersökning.

Orsaken till att han nekas vård uppges vara att olyckan inte inträffat i tjänst, utan på fritiden. Läkaren på Ystad akutmottagning ansåg alltså att elskador är mindre allvarliga om de inträffar utanför arbetstid.  Vid uppvisandet av de prover som bör göras, får han till svar att dessa endast tillämpas för personer som arbetar med el – och att det handlar om försäkringsfrågor.

Senare på kvällen kontaktar frun återigen Simon Sellén, då mannen fortfarande har domningar, stickningar och är kognitivt påverkad.

Simon ringer då upp Ystads sjukhus för att förklara allvaret i mannens symtom och att han måste tas in för provtagning och observation. Mannen är påverkad både fysiskt och mentalt. Samtalet avslutas abrupt – Simon blir bortkopplad.

Simon Sellén VD och utbildare på SSÉ Consulting uttrycker frustration om kunskapsbristen inom elolyckor i sjukvården

”En ren katastrof”

Simon kommenterar:

Det är en ren katastrof att vi, år 2025, fortfarande har en sjukvård som inte tagit till sig kunskapen om elolyckor – trots att vi kämpat för detta i över tio år. Att begreppet 'hushållsel' används som en ursäkt för att inte ta skador på allvar är både okunnigt och förkastligt. Strömgenomgång i hemmet kan ge precis samma typ av skador som i en industriell anläggning. Om kontaktytan är stor eller huden är fuktig, kan även spänningar långt under 230V orsaka allvarliga skador.

Simon fortsätter:

Troponinvärdet kan förhöjas efter tid. CK-värdet syns först efter 4-6 timmar. Hjärtövervakning bör ske under denna period, tillsammans med kontroll av kreatinin, CK, troponin, och myoglobinuri samt screening för nerv- och muskelskador. Dessutom ska alltid uppföljning ske med återbesök inom 1–3 månader.

Avslutning

Att sjukvårdenvården saknar grundläggande kunskap om elolyckor är tragiskt. Vi står inför ett stort arbete för att öka förståelsen och säkerställa att de som drabbas av strömgenomgång får den hjälp de har rätt till – oavsett om olyckan sker på arbetstid eller fritid.